Idag åkte vi bil en bra stund hela familjen. Barnen var fullt sysselsatta med sina Nintendo, maken lyssnade på ljudbok och jag satt och stickade på mina Chevaliervantar. Jag tror vi alla hade behov av att bara sjunka in i oss själva och gå in i var sin värld en liten stund. När väl bilresan var slut, så kändes det alldeles vilsamt.

Det går inte fort att sticka Chevaliervantarna. Det är mönster på varje varv, så man kan inte slappna av. Nu har jag i alla fall börjat på tumkilen på vante nummer två. I morgon ska jag kolla om inte mamma har en gammal tvättbräda som jag kan låna för att valka mina egendesignade vantar. Har lite kvar att sticka på dem, men det kommer att gå fort att göra klart.