Vilken otroligt obegriplig rubrik jag har satt på detta inlägg!!

Jag köpte ett sockgarn när jag var på Workshop hos Cornelia på Hamilton Yarns för ett par veckor sedan. Garnet är Malabrigo Sock och färgen heter Lotus 120. Tyckte dock att garnet var för vackert för att sticka sockor av och beslöt mig därför för att sticka mig en sjal istället. Inte för att sockor inte kan eller ska vara vackra, det var bara det att jag inte kände att jag skulle få visa upp det som jag ville om jag stickade sockor av det. Valet föll på ett gratis mönster Mpito– liknande Nurmilintu som jag stickade i Elise för ett par veckor sedan.

Projektet var lagom stort att ta med på en kortare semesterresa och genom att sedan sticka lite nu och då på det även efteråt, så blev det snart klart. Sjalen stickas från ena udden (uppe i högra hörnet på första bilden) och så avmaskar man och ökar maskor så att den får det här lite sneda utseendet. Man varvar ett parti med slätstickning med ett parti i enkelt spetsmönster. Jag gjorde inte riktigt som det stod i mönstret, dels för att jag inte fick till varvantalen rätt, dels för att mönstret bjöd in till att varva de olika partierna som man ville, så många gånger man ville – kul initiativ! Sjalen fick dessutom några varv i rätstickning på slutet, vilket inte heller står i mönstret. Jag tycker att mönstret gör garnet rättvisa och sjalen känns så mjukt och ljuvlig att jag tror att jag kommer ha mycket användning av den när hösten kommer.