Det har börjat bra med mitt första strandade projekt. Jag har ju målsättningen att ägna en dag/kväll i veckan åt något av alla mina strandade projekt. Så först högg jag tag i en kofta som hade 3/4 ärm samt framkanter och halsringning kvar. Första kvällen var det segt. Hitta rätt i mönstret och sedan börja sticka. Det kröp i kroppen och var inte kul alls. Men jag hade ju lovat mig själv att ge projektet en chans, så jag fortsatte. Ca 10-15 cm hann jag med på ärmen den kvällen. Men det var inte med någon större entusiasm som jag lade ifrån mig projektet den kvällen.
Dagen efter hände det märkliga. Jag var plötsligt sugen på att sticka på koftan. Efter det har det flutit på och jag har stickat på koftan mer än gärna och det har definitivt blivit fler än 1 gång i veckan. Nu är koftan nästan klar. Ikväll blockade jag den och nästa steg blir att hitta fina knappar. Allt annat är klart.
Nästa strandade projekt blir en sjal. Denna gång blir det en mycket svårare utmaning. Ingenting stämmer på sjalen. Antalet maskor, Ja allt verkar vara åt skogen helt enkelt. Så nu ska jag ägna kvällen åt att räkna, repa upp och räkna igen för att se om jag kan få någon ordning på eländet. 😅
En trevlig stickkväll önskar jag er alla. #destrandadeprojekten #destrandadeprojektensdag
Koftan blev ju riktigt läcker. Härlig färg. Men visst är det jobbigt när man har fastnat i ett projekt. Ibland känns det faktiskt bättre att börja om . Heja dig !!!
Kram Eva
Att börja på något nytt har sällan någon motstånd alls. Att däremot ta tag i något som gått i stå är ofta ganska tungt. Kommer man väl igång brukar det dock flyta på. Man måste i regel bara över den där tröskeln.