Det är semester och jag njuter av att lära mig nya saker. Jag provar, gör fel, gör om och garnet räcker väldigt länge. 

Jag stickar vidare på mina Tvåändstickade vantar i egen design, men det är inte helt lätt att se hur jag gjorde på den förra vanten, så jag får prova mig fram och repa upp och göra om. Långsamt går det dock framåt i alla fall. 

Jag provar också att smygmaskvirka mig ett par vantar av några garner som låg och väntade i mitt privata garnförråd. Detta är en klurig teknik, men om man provar och gör om och repar upp och provar igen, så blir det så småningom som jag vill ha det. Jag har provat att använda en smygmaskvirknål men tycker att det funkar bättre med en vanlig virknål. Det är en stor utmaning att virka tillräckligt löst men när man hållit på ett tag så får man lite känsla för hur det ska vara. Det är faktiskt riktigt roligt. Dessutom är virkningen betydligt lättare att släpa med sig överallt än tvåändstickningen med sina sylvassa 2,5 mm strumpstickor. ?