Jag får en idé! Jag ser en vante, en mössa, ett par sockor framför mig och då måste jag bara dra igång direkt. Ibland har jag turen att få till en fullträff på första försöket, ibland får man göra om och göra om och slutligen göra något helt annat.

Men oavsett om idén är bra och kan förverkligas eller om den skrotas helt eller mynnar ut i något helt annat så är den nödvändig för mig. Jag kan bli helt euforisk av att göra något jag känner blir bra. När jag inte blir lika nöjd försöker jag lära mig och fundera på vad som gick fel. Blev det för mycket färger, för tråkigt, sitter det inte bra är fallet fel, kommer inte mönstret till sin rätt. Blir det för platt.

Det är ju de facto så att din briljanta idé ibland inte passar ihop med det garn du har i dina händer. Ibland får du helt enkelt gilla läget och spara idéen tills du har ett annat garn att jobba med. Nu håller jag på med en design som kommer att komma under hösten. Jag hade tänkt göra flätor men de liksom bara försvann i garnets egen lätta melerade färg. När jag av en slump kikade på avigsidan såg jag att den Resårstickning jag valt blev väldigt fin och tydlig från den sidan men inte alls lika tydlig på rätsidan. Så då plockade jag upp en annan idé som jag grunnat på med lyfta maskor och de lyfter faktiskt mitt mönster också. Så coolt! Ni vet, slumpen att jag valde kika på avigsidan, blev avgörande. Hade någon frågat mig innan så hade jag trott att båda mönstren skulle fungera lika bra eller lika illa.

Nu i dagarna kommer det hem massor av garn till mig. Påfyllning av gammalt och en del nyheter. Jag är helt euforisk över allt skoj jag ska hitta på med detta garn. Så höll ögonen öppna! Detta blir en härlig höst.