Idag var det sista dagen på stickkursen på HV-skolan. Det var lite vemodigt, men det kändes samtidigt bra. Jag har lärt mig massor på detta år och vi har skrattat mycket och haft väldigt trevligt på kursen. Visst kommer jag sakna både Sanna och kurskollegorna, men vi får se till att hålla kontakten på annat sätt. Förhoppningsvis träffas vi igen på fortsättningskursen. När det gäller den är det ett litet aber, för ännu vet jag inte något om hösten. Det är visst många anmälda till fortsättningskursen och många kommer inte att komma med i höst. Någon hade redan fått besked om att hon kommit med, men de flesta av oss har inte hört något än. Det skulle vara trist om det inte blir någon fortsättning alls.

Sista dagen på kursen tillbringade jag med att sticka vidare på mina tvåändsstickade vantar. De har legat till sig ett par månader, så det var som att börja om på nytt att sticka på dem idag. Men jag hann i alla fall göra klart den andra mudden, så nu kan jag gå på själva vanten. Tyckte att jag så sakteliga fick upp lite fart på stickningen, för nu hann jag med en mudd på en dag. Den förra tog precis hur lång tid som helst att få till. Kanske jag kan bli en sådan där härlig tvåändsstickande människa som uppskattar att hantverket tar lite extra tid. Bilder på muddarna kommer förhoppningsvis i morgon.

Today was the last day at the knitting course at HV-school. I have enjoyed this course a lot and it was a bit sad to leave today. At the same time, I am so grateful that I have learnt so much this year. I thought I was a pretty advanced knitter, when we began, and still I have learnt so many new things.

Today I continued working on my mittens. I am now slowly getting up some speed with this kind of knitting and I am starting to enjoy it. Maybe I will become one of those women who enjoy the fact that this is the kind of work that takes a lot of time and is worth every minute of it.